Miljö
Miljö
Tio miljöskäl att inte äta jätteräkor:
1. Skövling av mangroveskog
2. Förstörelse av ler- och våtmarker
3. Minskning av fiskebeståndet
4. Vattenföroreningar – grundvatten, sötvattenkällor
och havsvatten
5. Förstörelse av korallreven
6. Övergivna dammar
7. Försaltning av mark och vatten
8. Kusterosion
9. Ökad risk för skador vid naturkatastrofer
10. Introduktion av nya arter
1. Skövling av mangroveskog
Mangroven är ett av världens mest produktiva ekosystem som återfinns
mellan land och hav längs tropiska och subtropiska kuster. Denna komplexa
livsmiljö fungerar som en barnkammare, skydd och källa till mat
åt hundratals fiskar, skaldjur och andra organismer.
Mangroven skyddar även mot hårda vindar, flodvågor, tsunami
samt stabiliserar marken så att risken för kusterosion minskar.
Dessutom fungerar ekosystemet som ett filter och renar flodvattnet från
sediment och föroreningar på sin väg ner till havet.
Ekosystemet absorberar och binder även koldioxid i sedimentet, vilket
minskar den globala uppvärmningen.
Traditionellt är mangroven även en viktig naturresurs. Skogen
används bland annat till bränsle, byggmaterial, mediciner, biodlingar,
jakt och fiske.
Idag har mer än hälften av jordens naturliga mangroveskog huggits
ner. Statistik från 2004 pekar på att 38% av världens skövling
av mangroveskog, under modern tid, har orsakats av räkindustrin. Detta
gör mangroven till ett av världens mest hotade ekosystem.
2. Förstörelse av ler-
och våtmarker
Våtmarker och lermarker utgör en viktig del i mangroveekosystemet.
I många samhällen har dock dessa marker setts som överflödiga
eftersom de inte är funktionella för traditionellt jordbruk eller
bosättning på grund av dess skiftande natur – tidvis torra,
tidvis vattentäckta. Dock utgör våt- och lermarker en mycket
viktig del i det hydrologiska och kemiska kretsloppet som varje ekosystem
är beroende av för sin överlevnad. Dessa marker producerar
även föda för ett stort antal djurarter, och är viktiga
rastplatser för fåglar.
Forskare räknar även med att våt- och lermarkerna kommer
bli essentiella i framtiden då havsnivån i och med den globala
uppvärmningen beräknas stiga. Om landet lämnas fritt kan
mangroven naturligt sprida sig till dessa områden då de annars
riskerar att svämmas över. Men som det ser ut idag, där alltfler
våt- och lermarker omvandlas till räkodlingar, finns det ingen
möjlighet för mangroveskogen att växa till sig högre
upp längst kustlinjen och den riskerar därmed att dö ut.
3. Minskning av fiskebeståndet
Den omfattande skövlingen av mangroveskogen har påverkat det
naturliga fiskebeståndet negativt. Mangroven utgör barnkammare,
skydd och källa till mat åt hundratals fiskar, skaldjur och andra
organismer. Idag räknar forskarna med att 75% av världens tropiskt
kommersiella fisk någon gång under sitt liv passerar genom mangroven.
Skövlingen av mangroven, till stor del på grund av räkindustrin,
har fått förödande konsekvenser på fiskeindustrin
i många länder.
En annan avgörande orsak till minskningen av fiskebeståndet i
tropikerna är det utbredda arbetet där räkynglen till odlingarna
samlas in. Dessa fångas in av lokalbefolkningen med hjälp av
håvar gjorda av mycket fint nät. Insamlingen går till så
att floden kammas igenom med hjälp av håven. Räkynglen samt
ett stort antal fiskyngel och andra organismer fastnar i näten. De
önskvärda blivande räkorna sorteras och säljs medan
oönskade yngel och organismer lämnas att dö eller dör
i processen. I Bangladesh beräknas att 200 miljarder andra organismer
dog i samband med räkyngelinsamlingen under åren 1989-1990.
När efterfrågan på räkyngel är hög anlitas
kläckerier som tar fram yngel genom att köpa infångade gravida
räkhonor. Eftersom ynglen från kläckerierna föds upp
i en artificiell miljö är deras immunförsvar lägre och
de drabbas lättare av sjukdomar. Om ynglen drabbas av sjukdomar under
sin tid i kläckeriet händer det att de släpps ut i havet
vilket ökar sjukdomsrisken bland vilda räkor.
Inom räkindustrin, både i kläckerierna och odlingarna, används
mycket kemikalier och bekämpningsmedel för att förhindra
att räkorna drabbas av sjukdomar. I många länder pumpas
det smutsigt vatten direkt ut i floden eller havet, vilket drabbar växt-
och djurlivet.
4. Vattenföroreningar – grundvatten,
sötvattenkällor och havsvatten
Räkfarmarna bidrar direkt till förorening av närliggande
vatten. Smutsigt vatten från dammarna, med hög koncentration
av bekämpningsmedel, kemikalier och restprodukter pumpas direkt ut
i havet eller den närliggande floden. Detta bidrar till föroreningar
och en ökning av näringsämnen i vattnet som i sin tur kan
leda till övergödning.
Dessutom läcker många räkfarmar saltvatten, vilket bidrar
till försaltning av grundvattnet men även kringliggande sötvattenkällor.
I vissa fall har man även funnit vatten med mycket låga pH-värden
i räkdammarna. Detta vatten kan läcka ut till kringliggande vattendrag
samt förorena marken.
5. Förstörelse av korallreven
Korallrev är havets regnskog. Detta ekosystem är oerhört
rikt på djurliv och är en viktig del för överlevnaden
av många tropiska fiskar och växter. Korallreven och mangroven
är två livsmiljöer som på många platser runt
jorden lever i samexistens. Mangroven fungerar som ett jättelikt filter
för flodvattnet som oftast är rikt på sediment och föroreningar.
Detta filter renar flodvattnet så att det kan beblandas med havsvattnet
utan att förorsaka problem i denna miljö. Korallreven behöver
näringsfattigt vatten för att överleva. På grund av
skövlingen av mangroven har det naturliga filtret försvunnit.
Detta innebär att det är en ökning av näringsrikt och
förorenat vatten som rinner ut i havet med konsekvensen att korallreven
drabbas. Nästan 50% av korallreven i Vietnamn och Taiwan har idag förstörts
på grund av sedimentering.
6. Övergivna dammar
Det finns en trend inom räkindustrin att utveckla odlingarna från
extensiva, det vill säga lägre densitet räkyngel och mindre
användning av bekämpningsmedel men större dammyta, till att
gå över till intensiva eller semi-intensiva odlingar. Denna typ
av odlingar upptar mindre yta men har betydligt högre koncentration
av yngel samt hög förbrukning av bekämpningsmedel och kemikalier.
I exempelvis Thailand har utvecklingen av intensiva och semi-intensiva räkfarmar
gått mycket snabbt. Resultatet har blivit att många dammar,
redan efter fem till sex år, har blivit obrukbara på grund av
dålig vattenkvalité och problem med sjukdomar förorsakade
av ackumulerat avfall i dammarna. Arbetet med att rengöra dammarna
och få dem brukbara igen kan ta flera år. Detta är ett
slöseri på tillgänglig mark som exempelvis skulle kunna
användas till återplantering av mangrove eller jordbruk.
7. Försaltning av mark och vatten
Många räkfarmar anläggs i deltalandskap där
det naturligt förekommer sötvatten eller vatten med mycket låga
salthalter. Räkdammarna däremot har en hög koncentration
av salt. Beroende på olika faktorer såsom markens egenskaper,
dammarnas struktur och den lokala hydrologin läcker räkfarmarna
olika mängder salt till kringliggande mark och vatten. Detta har stora
konsekvenser på det lokala samhället. Kringliggande odlingar
förstörs, boskapen förlorar sina betesmarker, grundvattnet
eller andra sötvattenkällor förorenas, byggnader vittrar
sönder och en ökning av irriterad hud hos lokalbefolkningen har
rapporterats.
8. Kusterosion
Mangroveskogen med dess rötter binder marken och gör
den stabil vilket förhindrar kusterosion. I områden där
skogen har skövlats har stora problem med erosion och slamavsättningar
till havet uppstått.
9. Ökad risk för skador
vid naturkatastrofer
Mangroveskogen spelar en viktig roll som stormskydd och skyddar fastlandet
mot att ödeläggas vid naturkatastrofer. Träden och dess rotsystem
fångar in energin från starka vindar och vattenvågor så
att de bromsas in. För fattiga länder som ligger i riskzonen för
att drabbas av flodvågor och stormar kan en förödande naturkatastrof
innebära en ekonomisk kris och tusentals dödsoffer. Bangladesh
drabbades mycket hårt av en enorm cyklon år 1991. Denna drog
in i sydöstra Bangladesh där stora delar av mangroven var skövlad.
Dödssiffran uppgick till runt 140,000 människor. Den ekonomiska
förlusten och arbetet med återbyggnaden kostade landet flera
miljoner US$.
10. Introduktion av nya arter
I vissa länder importeras räkyngel från den globala
marknaden. Detta har blivit nödvändigt eftersom man lokalt inte
klarar av att täcka upp landets höga efterfrågan. Många
gånger är orsaken till detta överfiske ihopkopplat med förstörelse
av mangroven och förorenade vatten, som tagit död på stora
delar av fisk- och skaldjursbeståndet. De importerade ynglen ingår
inte i det naturliga ekosystemet, vilket kan orsaka rubbningar i den ekologiska
balansen om individer oavsiktligt rymmer. De nya arterna har inga naturliga
fiender och kan dessutom vara resistenta mot sjukdomar eller själva
bära på virus som kan slå ut hela populationer av andra
arter.
